...och min höst ska bli fantastisk
Min blogg är framförallt till min syster, min syster som jag älskar. Den är till dig, Sonja, för det är du som får mig att tvivla på om jag ska åka. För jag tycker så mycket om dig och kan inte föreställa mig att leva ett helt år utan dig. Det är inte ditt fel att jag ibland tvivlar, det är tack vare dig. Det käns bra att det inte är helt enkelt att åka, för det ger er här hemma ett kvitto på att jag tycker om er och kommer sakna er. Jag kommer sakna er så mycket.
Men än är det inte september. Det är inte ens sommar. Det drar ihop sig, blanketter börjar fyllas i, tågbiljetter till Stockholm börjar bokas. Snart är det slutet av augusti och jag ska flytta till Frankrike för att lära mig franska och för att bli vuxen. Det är ett roligt äventyr jag ska ut på, så det är inte synd om mig, men jag måste verkligen ta vara på det som är kvar av min tid i Na2b på Spyken, för när jag kommer hem igen har ni tagit studenten. Jag måste ta vara på den svenska sommaren, även om det regnar. Jag måste ta vara på kärleken från er, mina vänner, och från min familj. Jag måste vänja mig vid tanken att inte kunna höras varje dag.
Min sommar ska bli bra. Och min höst ska bli fantastisk.