tjugoåttonde veckan
Fredagen är här! Jag sitter just nu på sängen i skräddarställning framför datorn, framför havet. Mellanmålar på en apelsin. Jag överdriver inte alls när jag säger att jag denna skolveckan har snittat 2,5 apelsiner om dagen. Anyway, här är min vecka;
Veckans bästa; Torsdagens lunchrast. Vi satt i matsalen, jag, Pauline, Maria Laureline och Melanie. Gänget bredvid oss var ett gäng rygbymen (killar på skolan som går en rugbylinje = officiellt skolans snyggingar, enligt dem själva i alla fall). I detta gäng satt min crush. Detta blev alltså samtalsämnet. Problemen är många. Vi vet inte vad han heter. Vi känner ingen som känner någon som känner någon som känner honom. Jag kände där och då att de är mina kompisar, Marie Pauline Laureline och Melanie. Inget slår den känslan. (Tänkte bara lägga till här att killen är tre år yngre än jag dvs off the market för min del)
Veckans näst bästa; Denna veckan har vi fått tillbaka de flesta resultaten från Bac Blanc. Tänkte bara skryta lite om dem här. Fysik/kemi: 9 (typiskt att vara ett poäng ifrån) Historia/geografi; 9 (samma här, störigt at vara så nära). Men trots att 10 = godkänt är mina resultat på Bac Blanc väldigt mycket över medel i klassen. Det gör mig glad och stolt!
Veckans sämsta; fick även tillbaka mitt Bac Blanc-prov i engelska, 20 av 20 trots att jag gjort fruktansvärt pinsamma skrivfel, nej, slarvfel. Jag ville sjunka genom jorden när jag läste rättarens kommentar om att verbet to know stavas med k. Två gånger hade jag nämligen skrivit det utan k. Pinsamt.
Veckans bedrift; i onsdags på kemin när läraren gick omkring klassrummet och kollade så att alla arbetade med det de skulle. Han kollade sådär obehagligt över min axel som vissa lärare gör när jag räknade ut pKa och pH, jag blev helt nervig, men jag räknade rätt. Då frågade han om jag vile göra uppgiften på tavlan. Först tänkte jag nej. Sen tänkte jag; Nu ska jag allt visa dem vem jag är! Jag är bra! Jag kan! Ytterligare ett steg mot att våga ta plats